Bedrägeriskydd och chargeback i betalningsavtal: en checklista

Bedrägerier i betalningar – varför en checklista behövs

Riksbanken slår i Betalningsrapport 2025 fast att allmänhetens förtroende är avgörande för att betalningsmarknaden ska fungera, och att de stora betalningsbedrägerierna riskerar att urholka det. Finansinspektionen mäter bedrägerier via betaltjänster halvårsvis; den senast publicerade statistiken visar att antalet bedrägerier ökat och uppgick till drygt en miljard kronor under första halvåret 2024. Statistiken omfattar de bedrägerier som betaltjänstleverantörerna själva rapporterat in under Finansinspektionens tillsyn.

Bilden är inte entydig. Polisens preliminära statistik över alla anmälda brott visar att det totala antalet bedrägerier minskade något 2024 jämfört med 2023. Bakom siffrorna ligger en förskjutning: kortbedrägerierna har minskat, medan befogenhetsbedrägerierna ökat med 12 procent. Vid ett befogenhetsbedrägeri kan bedragaren till exempel säga sig ringa från offrets bank och lura offret att signera något med e-legitimation eller att dela känslig information. Enligt nuvarande regelverk ersätts den typen av bedrägeri sällan av bankerna, vilket innebär att offren själva får stå för förlusten.

Finansinspektionens rapport om betaltjänstleverantörernas bedrägeriarbete visar att social manipulation är den vanligaste bedrägeriformen och främst drabbar äldre. Social manipulation innebär att personer manipuleras att genomföra transaktioner eller lämna ifrån sig känslig information. I rapporten föreslår Finansinspektionen att leverantörerna ska bära en större del av förlusten, stärkta krav på transaktionsövervakning, bättre informationsdelning mellan myndigheter och leverantörer samt regler som försvårar manipulering av mobil- och telefonnummer. Några förslag kan genomföras via ny EU-lagstiftning genom EU-kommissionens förslag till reformerat betaltjänstregelverk, som för närvarande förhandlas i ministerrådet och EU-parlamentet. Fram till dess vilar en stor del av skyddet på den enskilda betalaren, och därför behövs både vardagliga skyddsrutiner och kunskap om hur en reklamation går till.

Statistik över betalningsbedrägerier i Sverige (2024)

Tre varningstecken: oväntad kontakt, brådska och erbjudanden som är för bra

Oväntad kontakt är första varningstecknet. Kontakter som ser ut att komma från välkända företag, myndigheter eller någon du känner är ett vanligt bedrägeriförsök, och bedragare använder falska avsändare för att skapa trovärdighet. Motdraget: agera inte snabbt – ta tid, tänk efter och kontrollera avsändaren.

Andra tecknet är brådska. Stress och rädsla används för att få dig att fatta ogenomtänkta beslut och göra det bedragaren vill – till exempel för att ett lån påstås ha tagits i ditt namn eller för att pengar är på väg att lämna ditt konto. Kontrollera alltid informationen och ring upp på ett telefonnummer du själv sökt fram från en tillförlitlig källa, inte numret du blev kontaktad på.

Tredje tecknet är erbjudandet som är för bra för att vara sant, till exempel ett investeringserbjudande med löfte om stor och snabb avkastning eller en flörtig kontakt på sociala medier. Kontrollera källan och fråga någon du litar på vad den tycker. Följ inte alla uppmaningar: om någon ber dig identifiera dig med Mobilt BankID, klicka på länkar, ladda ner program, lämna personliga uppgifter eller skicka pengar – avsluta konversationen om du inte själv tog första kontakten.

Innan du godkänner med BankID – kontrollera avsikt och mottagare

Använd aldrig e-legitimation (Mobilt BankID) eller säkerhetsdosan om någon oväntat kontaktar dig. Läs alltid texten i BankID-appen innan du loggar in eller godkänner. Gör tre kontroller i tur och ordning: vem eller vilket företag du identifierar dig för, vad avsikten är – logga in, signera en betalning eller signera ett avtal – och, vid betalning eller signering, vilken mottagare pengarna går till eller avtalet gäller.

Lämna aldrig ut koder, lösenord eller kortuppgifter, och använd inte BankID eller säkerhetsdosan på uppmaning av någon annan. En bank ringer inte upp och ber dig signera något med e-legitimation eller lämna känslig information. Det mönstret kännetecknar ett befogenhetsbedrägeri, där du själv genomför godkännandet och därför sällan får ersättning i efterhand.

Sänk gränserna i förväg – fyra inställningar som begränsar skadan

Du kan försvåra för bedragarna med säkerhetsinställningar som du ändrar själv i bankens app och internetbank. För det första: beloppsgräns för överföringar, så att du inte kan föra över mer än ett visst belopp per dag. Behöver du göra en större överföring kan du i stället sätta en tillfällig beloppsgräns för det enskilda tillfället. För det andra: beloppsgräns för Swish-överföringar, så att du inte kan föra över mer än ett visst belopp under varje sjudagarsperiod. För det tredje: slå av och på kortet för internetköp respektive automatuttag vid behov, så att en stulen kortuppgift inte kan användas i kanaler du inte använder. För det fjärde: ett sparkonto med fördröjd överföring. Med Sparkonto Plus skickas pengarna inte direkt vid överföringar i internetbanken och appen, vilket ger dig tid att tänka efter innan beloppet lämnar dig.

Betalningsmetoden avgör hur lätt betalningen går att stoppa

En omedelbar överföring går igenom inom sekunder och är tillgänglig dygnet runt, året om. Den är snabb och bekväm – och i praktiken oåterkallelig: när pengarna väl lämnat kontot finns ingen mekanism i själva överföringen som drar tillbaka dem, och mottagaren kan ha fört dem vidare direkt.

Ett kortköp fungerar annorlunda. Kortköp och transaktioner kan reklameras i efterhand genom en kortreklamation, vilket innebär att det finns en prövning kvar efter att betalningen är gjord. Skillnaden har praktisk betydelse så snart något visar sig vara fel: valde du en snabb överföring kan du behöva spärra, kontakta banken och anmäla; för kortköp och transaktioner finns kortreklamation. Vid köp från en motpart du inte känner igen sedan tidigare, och särskilt när motparten själv styr valet av betalmetod, är det därför värt att väga in reklamationsmöjligheten innan du betalar.

Betalningsmetoder: Skillnader i återkallelse och skydd

Om det redan har hänt: spärra, kontakta banken, reklamera och anmäl

Spärra först det som rörts. Om du har förlorat ditt BankID, ett kort eller din säkerhetsdosa ska du spärra dem omedelbart. Ett bankkort kan du spärra själv i internetbanken, och banken kan sätta spärr på kortet dygnet runt. Körkort spärrar du hos Transportstyrelsen.

Kontakta sedan banken omgående på telefon om du misstänker att någon utsatt dig för bedrägeri, eller om du upptäckt något onormalt eller konstigt i bankens digitala tjänster. Är du kund hos en annan bank kontaktar du den banken. Därefter reklamerar du kortköp och transaktioner genom en kortreklamation och anmäler händelsen till polisen.

Håll förväntningarna realistiska: den som själv godkänt en betalning med e-legitimation efter att ha blivit manipulerad får enligt nuvarande regelverk sällan ersättning av banken och får då stå för förlusten själv. Det är samma mekanism som gör befogenhetsbedrägerier så kostsamma – godkännandet kom från dig, även om avsikten kom från någon annan. Reklamation och polisanmälan är ändå rätt väg att gå, inte minst för att händelsen ska registreras och utredas.

Checklistan i korthet

Sammanfattning: Kontrollera avsändare och avsikt före BankID. Oväntad kontakt, brådska och erbjudanden som är för bra för att vara sant är de tre återkommande varningstecknen. Agera inte snabbt, och använd aldrig Mobilt BankID eller säkerhetsdosan på uppmaning av någon som kontaktat dig. Läs alltid texten innan du godkänner: vem eller vilket företag du identifierar dig för, vad avsikten är och vem mottagaren är.

Sätt gränserna innan något händer: beloppsgräns per dag för överföringar med möjlighet till tillfällig höjning, beloppsgräns för Swish per sjudagarsperiod, av- och påslagning av kortet för internetköp och automatuttag samt ett sparkonto där överföringen fördröjs. Välj betalmetod med reklamationsmöjligheten i åtanke. Om något redan har hänt: spärra BankID, kort eller dosa omedelbart, kontakta banken omgående på telefon, reklamera kortköp och transaktioner och anmäl till polisen. Räkna inte med ersättning om du själv godkänt betalningen efter att ha blivit manipulerad.