Prisvärda alternativ
IT-avtalet inom TechSverige: kostnadsposter och räkneexempel 2025–2026
TechSverige är en fristående arbetsgivarorganisation under Svenskt Näringsliv. Medlemsföretagen har it och telekommunikation som huvudsaklig verksamhet, och avtalen är uppdelade i IT och Telekom.
TechSveriges avtalsområden och parterna bakom IT-avtalet
TechSverige är en fristående arbetsgivarorganisation under Svenskt Näringsliv. Medlemsföretagen har it och telekommunikation som huvudsaklig verksamhet, och avtalen är uppdelade i IT och Telekom. Bland företagen i IT-avtalet finns Tietoevry och CGI.
IT-avtalet omfattar cirka 1 000 IT- och techföretag och 55 000 medarbetare. Det tecknas av TechSverige, Sveriges Ingenjörer, Akavia och Unionen och gäller alla medarbetare på arbetsplatsen, även den som inte är fackmedlem.
Kostnadsposter att hålla isär
Avtalsvärdet består av tre poster: löneökningar, flexpension och arbetstidsförkortning. Procentsatserna fördelas över 2025 och 2026 och kan räknas om mot företagets lönesumma.
Löneöversyn sker den 1 april varje år om inget annat har överenskommits. Avtalet ger också företagen möjlighet att flytta tidpunkten för lönerevisionen.
Avtalsvärde och löneökningar 2025–2026
Avtalsvärdet är 3,4 procent för 2025 och 3,0 procent för 2026. Löneökningarna är 3,0 procent från den 1 april 2025 och 2,5 procent från den 1 april 2026.
För 2025 består avtalsvärdet av 3,0 procent löneökning, 0,2 procent flexpension och 0,2 procent arbetstidsförkortning. För 2026 består det av 2,5 procent löneökning, 0,2 procent flexpension och 0,3 procent arbetstidsförkortning.
Unionen sammanfattar avtalsvärdet till 6,4 procent över hela perioden. Av det går 5,5 procent till löneökningar och 0,9 procent till arbetstidsförkortning och flexpension.
Avtalet gäller från den 1 april 2025 till den 31 mars 2027 och löper i 24 månader, liksom Industriavtalet. Märket på 6,4 procent över två år förhandlades fram av Facken inom industrin.
Fördelning av avtalsvärde över två år
Arbetstidsförkortning – första avtalet i tjänstesektorn
Avsättningen till arbetstidsförkortning är 0,2 procent för 2025 och 0,3 procent för 2026. Avtalet ger omkring 6 000 ingenjörer inom IT-sektorn en arbetstidsförkortning motsvarande en dag om året med start 2026.
Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer, har beskrivit målet som att etablera en modell med tidbanker som kan byggas upp med mer tid. Arbetstidsförkortning införs därmed för första gången inom tjänstesektorn.
Flexpension: avsättning och möjlighet till deltid
Avsättningen till flexpension är 0,2 procent för 2025 och 0,2 procent för 2026. Sammantaget blir avsättningen 0,4 procent under avtalsperioden.
Medarbetare som har fyllt 62 år kan ansöka om deltid i pensionssyfte. Om arbetsgivaren beviljar ansökan kan arbetstiden trappas ner i slutet av arbetslivet.
Flexpensionen bygger på ett individuellt val, och nya företag kan fasas in i systemet över ett antal år. Avsättning till flexpension infördes inom IT- och telekomsektorn 2017.
Räkneexempel på en lönesumma
Multiplicera lönesumman med respektive procentsats. Vid en lönesumma på 10 000 000 kronor ger löneökningen på 3,0 procent 2025 ett belopp på 300 000 kronor.
Flexpensionens 0,2 procent ger 20 000 kronor och arbetstidsförkortningens 0,2 procent ger ytterligare 20 000 kronor. Summan för 2025 blir 340 000 kronor, motsvarande 3,4 procent av lönesumman.
För 2026 ger löneökningen på 2,5 procent 250 000 kronor. Flexpensionens 0,2 procent ger 20 000 kronor och arbetstidsförkortningens 0,3 procent ger 30 000 kronor.
Summan för 2026 blir 300 000 kronor, alltså 3,0 procent. För hela avtalsperioden blir summan 640 000 kronor, motsvarande 6,4 procent, om lönesumman är oförändrad.
Processlöneavtal, stupstock och lokala avtal
Löneavtalet är ett processlöneavtal som beskriver hur lönesättningen ska gå till. Det definierar inte ett löneökningsutrymme, men en så kallad stupstock ger på många håll ett riktmärke för den kollektiva löneökningen.
Lönesättningen ska vara individuell och differentierad, utifrån ansvar, bidrag till verksamheten och förutbestämda lönekriterier. Därför kan en individuell löneökning bli både högre och lägre än procentsatserna i avtalet.
På företagsnivå kan det finnas lokala kollektivavtal om exempelvis lokal lönebildning eller löneprocess. Ola Sundström, chef för tjänstesektorn på Sveriges Ingenjörer, uppger att avtalen ger stora möjligheter att förhandla lokalt om förstärkta villkor och löner där utrymme finns.
Kontrollera vilka lokala avtal som gäller på arbetsplatsen och vilket datum lönerevisionen är satt till.
